rainbows and cows

oooOoooOooo- ogräs.

Jag är inte i närheten av mogen och lyssnar på kristen barnlovsång. typ. känner mig som en nia med högsta betyg. NAT. men mitt liv är kul ändå, så länge jag kommer in på katte och slipper dö på fyrisskolan. ärligt.. kommer jag in där kommer jag gråta floder hela sommaren och göra allt i min makt för att få byta skola. ja, jag ångrar mitt andrahandsval. mycketmycketmycket om sanningen ska fraaaam.

Cyklar är underbara och jag går som på nålar för att min inte ska gå sönder på någe vis. har sån otur när det gäller cykel.

Jag kan förstå att mina läsare knappt är fler än 100 - 196. Minus och inte något annat. Det blir fyra läsare för er som är ree. Skoja, det är ju jag som går i mattegrupp två..

Iallafall. Kolla inlägget under.. Är jag känslomässigt rubbad? Om jag kan säga så i detta fall... Hur kan jag börja gråta för det där och sedan blogga om det? Är jag störd på något vis, kan hända.. Inte helt ologiskt när man tänker efter.

Jag fick nästan min lärare att börja gråta idag. I'm evil person och imorgon har jag planerat en ursäkt där jag inte påstår att jag ångrar vad jag sa utan usräktar mig för att jag betedde mig så barnsligt och klumpigt. Har, om jag ska vara en sån där ärlig person, lite dåligt samvete. Det var ju trots allt den sista lektionen någonsin med henne.. Öh.
Klanto!

Jag skrev en biologiuppsats på endast en timme nyss. SCORE! Slipper jag sitta hela helgen lång med den och kan koncentrera mig på att hitta en sak jag behöver till min ursäkt och skriva en makalöst bra religionsuppsats för att få ett MVG. Hatar nian. Älskar nian.

Jag sprang två kilometer på 09.18 minuter och kände mig som en atlet. Sen cyklade jag hem på en kvart och undrade om jag möjligtvis kan ha fått superkrafter under dagen.
Jag tänker cykla överallt i sommar. Vägrar buss. Om jag inte ska till typ Göteborg eller något annat långtbortistanställe. Då tillåts jag ett miljdödande fordon.

Nu ska jag sova för att imorgonbitti måste jag fly innan solen gått upp. nästan iallafall. nu ska vi inte ljuuuuuuga

Och oh juste! Jag hängde bokstavligt talat med två sköna pöjks idag. Vi hängde på plankor i Årstat där vi planerar att sova i sommar i hängmattor under EUK som förövrigt kommer bli asbra. I got a feeling liksom...

Ugglor. Hmm de är rätt så intressanta.

Den här killen dog idag eller igår. Jag känner inte honom alls och kommer nu heller aldrig få rädda honom. Det gör ont att veta och tänka i dessa banor. Jag får som ångest av att veta att hans familj nu lider och sörjer. Sorg är bland det vackraste och värsta en människa kan gå igenom. Åh.

Jag har börjat använda twitter. Har inte den blekaste aning om vad man gör där så jag twittrade något bara och känner mig nu som ett ree. Kul.

Jag lever rätt så gött. Det är rätt så gött med sommar. Jag tänker skapa den BÄSTA sommaren någonsin. Någonsin!

Idag har jag bränt lite hud, tagit mig fram med kanot och cykel i sällskap av min käraste Noomi. Sen åkte hon per buss hem (kan vara grammatiskt fel men i mitt huvud så rimmar det) och jag fick besök av två cyklandes flickor vid namn Julia och Edel. Vi åt ost med och hade lite såkallat mellomys. Svennebananer.
Bra dag, var dag.

Utanför mig vandrar det själlösa fullisar om nätterna och om dagen barnfamiljer. Lite tragiskt men näst intill magiskt. Med nätter iallafall. Allt är magiskt om natten.

Inatt färgar vi Edelweiss hår på mitt rum. Klockan är sent och vi lyssnar på Gärdestad med öppna fönster så att fullisarna får höra hans oskyldiga blå himmel.
Himmel vad jag är trött och borta. Det måste nog vara färgen som förgiftar min hjärna och snart... snart så faller jag.

Julia är nog lite trött. Hon ser flygande, rosa ljus utanför mitt fönster.
nej. det var ett stjärnfall!

Jag som är så besatt av stjärnor och himlar. Åh.



Sådana dagar är dagar man minns. Men imorgon har jag säkert glömt hur bra det är och var.

Ångest, ångest är min arvedel.

I min bok (som jag säkerligen inte kommer få skriven) ska det finns en Einar. Eller en Evert. Eller en Jan.

Det är en dag idag då man äter jordgubbar. For your information.

Mitt hår lever sitt eget liv. Färgerna skiftar, lockar uppstår och slitna toppar försvinner lika fort som dom uppstår. Förrvirrad tjej.
Det skulle ju bli rosa men jag tror att det var menat att va såhär.

Lilla Sällskapet är bra men det kanske är för att min musiksmak är dålig.
Jag har börjat lyssna på Peps Persson & Ted Gärdestad. Favoriter som alltid återkommer såhär under sommaren. Dålig musiksmak, jag sa ju det.

Måste hitta en aktivitet så att jag överlever en kanske regning sommar. Förra sommaren så läste jag när alla andra stack på läger. En vecka bestående av regn och Håkan Nesser.

Vad är det med namnet Håkan? Mina två största favoriter heter Håkan, och min gammelmorfar! Håkan Lernström, Håkan Hellström & Håkan Nesser. Håkan asså.. Heter inte Sunes lillebror så och nån på Saltkråkan så? Underliga värld.

Min klass ska pka på klassresa i Gävle, när vi var små brukade vi säga att där fanns det djävular... och England fanns det änglar. Otroligt bra fantasi, tolka det hur ni vill.

Det är jobbigt att leva tillsammans med andra för jag kan inte planera och sen så måste man dela upp maten lika. Jag vill ju ha allt för mig själv. Så himlans självisk men ni gillare.

Jag ska nog skriva en bok. Typ någon bok som ingen kan gissa ut att det är jag som är författaren. Snoooopet.. sa snoop dogg. han é skön.

Grundskolor är så intressanta. Det är liksom ett hus där man tvingar alla barn i nästan hela världen att lära sig saker så att man kan överleva inom lagens väggar. Alla barn är olika, fruktansvärt olika. De bestämmer typ inte sina vänner och vissa ämnen är ju bara för onödiga. Aa. Vad är musik liksom? Lika onödigt som textilprofilen. Sänker bara mina betyg och chanser att leva bra. Hatar textil. Nej men nästan. nesa.

Jag skulle vilja åka någonstans där inget är som här, inte för att jag inte tycker om här. Det gör jag verkligen och ibland känner jag mig ensam om det. Alla ska vara så hatiska emot Uppsala. "Ååååh det är så litet! Jag vill någon annanstans där jag kan röka min legala cigg ifred och inga föräldrar som bryr sig!" Ha. Lycka till. Seriöst, lycka till.
Egentligen är det inte Uppsala de hatar.. Fast. Jo.

Uppsalaatmosfär är obeskrivlig. Me gusta mucho, sí sí.

Varför sätter ni så stora krav på er? Tvinga, tvinga, tvinga, SPY. Vad är det för liv egentligen?
Åh! Vi läste en dikt i skola häromdan, den hette typ ångest är min ärvedel och den var bra.

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.

Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!
Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar,
jag river mina uppåtsträckta händer
till blods mot molnens frusna trasor.

Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,
mina händer river jag såriga, ömma
mot berg och mörknad skog,
mot himlens svarta järn
och mot den kalla jorden!
Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.

Kan den inte utantill, jag kollade Wikipedia. Ehe.. Så om den är fel skyll inte på HUGO.

Hej. Då. Så står det på min svenskabok. Om det inte var kristendomshäftet... Båda är lila och jag har dåligt minne. Faktiskt.

Jag är på bra humör idag, brukar vara det men idag så har jag noterat det. Igår log jag när jag kom till skolan och jag försökte sätta ljus på folket där. Det gnistrade lite, vill jag tro iallafall.

Jag ser på en film där huvudpersonen ser ut som en äkta amerikansk snygging. Film asså, så overkligt. Han heter Hank också, vart är världen påväg. Alla dessa ideal.

Jag är typ proffs på att skriva fel med punkter. kul. igt.

Jag har bara två planer idag.
*Sola
*Melodifestivalen

Jadu.. Kollar man ut genom fönstret så verkar den första planen har skitit sig.. Hatar väderförändringar. ibland.

Vilket fruktansvärt tråkigt inlägg. Ingen ursäkt.

Är det en slump att beröma och bedöma är slående lika?

Fruktansvärt många inlägg idag...

Jag ska få sova i mamma och pappas säng inatt, (far är ej hemma) HÄPPIEFEJS!

Jag vill kunna joddla. Typ som min farmor kunde en gång i tiden. När jag var ett vårtsvinsbarn.

Joddeli hi joddeli ho. jihaa?

Nu ska jag sova för att imorgon kommer jag vara trött annars och det är friidrottsdag och åh.

Skriver rätt så mycket dikter just nu. Vissa är bra, andra inte. Det jag ville få sagt var iallafall att jag inte skriver för att ni ska beröma eller så. Ja ni fattar... Hoppas ni fattar och att ni inte tror att jag tror att jag har värsta talangen. För sånt är ju pinsamt.

hittepåtyska

Jag ser på prinsessan Estelles dop. I repris för er som fick en whatthefuck där.

Och medan jag ser på det så kom jag att tänka på att kungen ser jämnt så tjurig ut. Inte jämnt, det fattar ni väl men han har som liksom de kinderna och mungipor. Och han ser mysig ut, på samma gång. Fast ändå så ser han ut som en sådan rik businessman som slår sina barn med en käpp och sedan går ut i sin fina trädgård och dricker fint kaffe med fint folk. En skit med andra ord. Kungen. Kungligt att vara kung. Född till kung liksom, shit vilken känsla.

Sen kom jag på en annan sak. Prinsessan liknar sin far. jättesupermucho. Hon är inte jättesöt nu men kommer bli fin sen för hennes far skulle vara snygg om han var tjej. ja.

Sen kom jag att tänka på att VA TYST och fin hon är under dopet! De måste typ ha gett henne något lugnande innan... vilken skandal det skulle vara om så är fallet. shiiiet jag kan se rubrikerna framför mig! Eller nej det kan jag inte men nästan.

Jag kom förresten på vad det var som Julia sa som var lite smart:

Okristna har oftast något emot kristna men inte tvärtom. Det är nog för att okristna känner sig träffade. Deras livsstil är så syndig. Men kristna å andra sidan har oftast inget emot okristna.

Det var kanske inte så stort men nu slipper du gå runt nyfiken Hanna! Jag använder inte glada gubbar men annars hade det stått en där.

Alla (inte alla) har så mycket att säga. Så mycket bra, så mycket som man liksom blir helt galet full av tankar av. Sånt. Jag bara hittar, tänker men hinner aldrig skriva ner det. Aldrig var och alla var överdrivet men jag är tydligen sån. Jahaja.

du vet väl om att du är värdefuuuuull. du ljuger.

Lovely. Ordet lovely, det har fastnat går som i repreat i mitt huvud men jag vägrar att anvönda det offentligt för... det är som liksom inte riktigt jag. jag är ju jag.

Ser det här rätt så ofta för att bli lika förvånad och imponerad (?) varje gång.
ja. tanken lyder såhär:

Jag ska vara mig själv. Men om jag inte vet vem jag är då, hur ska jag då kunna vara mig själv? Om jag inte vet hur jag vill vara, vem jag vill vara och när jag är mig själv. Vem är du att döma mig?

jag... jag tror jag gillare.

Har lust att skriva en bok, en bra. i sommar smäller det för då ska jag skriva om Lars och Alf.

Tårar skär i hjärtat. De som liksom bränner och tär på en. Inte ens egna för er som är lite egoegoegoego.

pusshelleverpastej.

Jag kanske borde tella you guys
att jag skriver såklart för att det är kul och är medveten om att det ibland måste rimma på ful-t.
sorry florida och nu ska jag sova

barndomsminnen.

Jag läser en bok. *applåder* Den kommer med fina små visdomsord då och då. Ibland är de visa som visdomsord ska va men oftast bara godis. Godis är bra för er som inte riktigt hängde med där.

-Du är galen.

-Vi är alla galna kära du. Vi är viljelösa spöken som inte finner vägen hem.

Finfint.

Jag har (hör och häpna) (skoja) saknat att blogga! Eller inte saknat men det är nu när jag sitter och skriver som jag inser hur kul det är och hur mycket (lite) jag har att säga er som läser min blogg (elva pers som högst (forever (skojaaaa) alone) men det är en annan femma (eller vare en tia?)).

Under det såkallade minilovet så:
rymde (notera att jag egentligen bara tog kvällsbussen men det kändes busigt) jag till min käresta och hennes kusse.
Pluggade jag.
Tvättade heeeeela min garderob.
Firade mina inteallsgamla farföräldrars 40-åriga bröllopsdag (hurra och yay för dom).
Inte pluggade.
Solade (ytterst lite för jag orkade inte gå ut men det låter bra om jag säger att jag gjorde det...)
Inte tränade.
Panikade över allt och ingenting.
Åt god mat nästan hela tiden.
Sov lite men var nöjd ändå.
Festade inte förattjagärtuffändå.

Jag har en massa foton ifrån Skansen och annat men jag är för lat för att ladda upp dessa på min computer. Vi har ett inte ens ilandsproblem. Jag är bara lat. Behöver en pinne i röven eller vad man säger och om det ens används i sådana sammanhäng.

Långa tråkiga inlägg som ingen läser is the shit. Ye

tja.
tja.
tjäääänare.
BLAAAAAAARGH IMMA RETURNING TO A MUDDAFLIPPIN DRAGON.

Grönturkosinteblåhår och jätteljusfinorange mysdräkt. kvällens. Äre najs blajs. HAHA. Edelvajs. orkar inte ska du bli instanörd.

han passade inte in. som alla andra dårå.
vaddårå?
nejmen ingenting förstår du väl.

Min pingla fyller femton. Hon är ingen pingla, hon är bonnig. Jag hade något klyshigt och roligt men nu äre glömt.
Grattis iallafall och typ jag hoppas du inte dör och att du lever så som i himlen (nästan för annars finns det ju inget att längta efter).

Grattis.

Hör så mycket saker jag borde veta. De åker in. Ut. Idag skrev jag en spanskdikt... på spanskan. Den var svensk i och för sig men den var på spanska. Handlade om hur man jämför ungdomen med en kvist. Likställer har jag sagt hela dagen men de är ju fel.
I mitt huvud är allt som i Pite. Dialekten iallafall. Och sen så blödde händerna. Massa men i små sår.
Förlåt för osammanhängande text, jag ser på Jag Saknar Dig och blir lite såhär boooooortaaaaa.
Jag är ogräset. Skoja jag är gruset. Nog.

Vi får aldrig glömma. Det är när vi kommer till den punkt när vi tänker att ensam är stark som det kan gå riktigt dåligt. Det är då helvetet släpps lös och ensam är det enda man inte vill vara. Vi klarar oss inte ensamma, vi behöver alltid någon. Spelar egentligen inte roll vem.

Jag ångrar ungefär hälften av det jag gör. Saker jag säger och saker jag gör. Jag har haft seriösa problem med det, att jag tänkt hur cp och jobbig jag måste vara, men... Det är ju såhär jag är. För lat för en förändring så jag fick lära mig att acceptera, lär mig såklart fortfarande. Det går framåt med försiktiga steg. Åter till det jag ångrar (mehe). Det är oftast konflikter jag ångrar, eller kläder jag haft. Ångrar saker jag sagt i stridens hetta och kan inte ta tillbaka det. Går inte.. Det som far ur mig kan inte glömmas, bara förlåtas. Låter bättre på engelska men svenska it is.

Hur ska vi som inte vet skriva om någon som allt vet? Det blir en challenge. I sommar baby. Fast jag tycker vi kan börja lite innan... Typ ta en dag, eller kanske i sin enkelhet en rast, och börja tänka på dessa två. Våran bok... Alf och Lars.

Åh. Åh jag vill superduperjättegärna hälsa på ute på landet! Det vore verkligen härligt.

Orden. Dom har fastnat i mitt huvud. Jag känner mig trött, är nog rätt så trött. Orden. Kan inte formulera mig och ingen förstår. Det jag har att säga är inte viktigt men jag vill få det sagt ändå. Obehagligt.

Därför är det skönt att skriva. Inga röster behövs, bara ord. Bloggar är så roliga. De med tankar och ord iallafall. De som berättar om något som de tänkt på. De som innehåller sådana där fina bilder man vill gråta, skratta och äta med ögonen. Förlåt. Osammanhängande och konstigt. Trött.

Jag vill vara riktigt kort idag. Ha glasögon och vara inte jag. Bära endast en skön klänning (jamen underkläder och glasögonen förstås) och läsa.

Vädret då. Det är bra.. Jag trivs i sol men jag har brist på svala kläder så regnet och vindarna tillåter mig gömma mig i mina munktröjor (hade en iskall tröja idag. död.) för det gör inte värmen.

Aaaaaaaaaaaaaaaaah.

Jag orkar inte mer. Fast jo det gör jag men jag säger att så är inte fallet för då blir ni nyfikna och vill ha en fortsättning.

Inlägg som dessa är verkligen hjärnstrunt.

JAG SER. OBSERVERAR OCH ANALYSERAR. SEN GLÖMS DET. FÖRFLUTET.

Talade med en vän idag. Han sa att man kan vara lycklig med droger, även om lyckan bara är ett piller. Jag kan inte se lyckan som piller. Jag är ju lycklig ändå. Blir så irriterad.

Förlorade själar. Vandrar som levande men snart döda.

Jag vill göra skillnad, det vill jag. Men.. Jag vill inte ha själar efter mig. Vill inte vara bunden, vill ej heller vara ensam. Ni förstår? För jag förstår inte riktigt.

Det finns så många människor man aldrig träffar. Så man borde ta vara på dom man träffar, och göra skillnad för varandra.

Ni vet när man väntar, och får sådär fruktansvärt och alldeles hemskt tråkigt? Jag blir rätt så rolig då.

Jag sover på den finaste platsen. Kolla träden utanför liksom, åh så vackert. Ser ni stjärnan uppe i hörnet? Den finns där för att i stan så syns inte sjärnorna och jag gillar sjtärnor så jag gjorde min egna. Monkinallarna är söta, fastän dom är fula.

Idag har det varit en alldeles sådan där jättebra dag. Jag har skrivit köplistor i timmar, glott på doktorsdokussåpa, druckit te ur livsnjutarkoppen, burit gummistövlar och lyssnat på somrig musik i svenskt väder. Underbar dag. Jag har funnit mitt nya favoritband, Sven Ingvars heter dom och är gamla gubbar som sjunger om fina jäntor. Finfint tycker jag att lyssna på. Andra femtonåringar instämmer nog inte (för vem lyssnar på sånt?) men seriöst, jag är trött på att vara hormonisk så idag är jag harmonisk. Förutom panikattacken jag fick när jag insåg att Katedralskolan kanske bara är en dröm, men den har funnits i mitt bakhuvud ett tag nu så den gills inte...

Nu ska jag duscha i halvmörker, ses!

Jag känner ingen stress. Mina ben springer och jag fixar som en äkta hemmafru. Roligt, ja faktiskt.

Vissa ska ha tänställning. Deras läppar är som gjorda för det. Och så ska de se sorgsna ut, då är det fullbordat.

Borde jag känna mig creepy som lägger ut foton på folk jag inte känner?

Jag tänker just nu. Mycket. Min hjärna har tänkt hela dagen och jag har pluggat färdigt kemi, satslära och börjat på hemkunskapen. Det finns mer men jag orkade inte mer. Min hjärna kraschade och jag fick spring i benen.

Jag rubriken. Jag kom på det när jag satt här och skulle försöka skriva djupa, tankespridande inlägg. Vad är äkta och vem bestämmer vad? Ett falskt skratt som antyder inre smärta kan ju anses som äkta, tycker jag. Som ett tecken på hjälp, då är det falska ett äkta tecken. Eller är jag bara trött och vimsig? Som att klä ut sig. Jag gillar inte maskerader. Tänker på clowner och Moulin Rouge. Fast den filmen gillar jag ju i och för sig. Den är bra fastän det är så falskt alltihopa, den är raka motsatsen Fucking Åmål. Den filmen har verkligen fastnat på min näthinna för den är så himla äktafalsk. Precisa verkligheten för den är så falsk.
Jag har även börjat störa mig på tonårsproblem. Vi är i tonåren ungefär 15% av våra liv. Är det så värt att haka upp sig på sådana små saker? Är det så ovärt att vänta tre år med att smaka på förbjuden dryck? Vad är det som får oss att gänga ihop oss bakom skolgården och tända förortsungens mammas cigg? Är det för att vi är så unga eller för att vi är så lättformade? Himla hormoner. Jag vet vad som är rätt, jag vet vad som är fel. Men jag vill inte lyssna till min inre röst för då finns det snart ingenting kvar.
I min korridor ser jag många förlorade själar. Sådana som vandrar utan mål och sådana som drömmer för mycket om sina mål. Sådana som kastat bort det finaste som finns till någon värdelös typ och sådana som håller tillbaka för mycket och mister det lilla vackra livet vi alla strävar efter. Jag ser människor som gråter invändigt och utvändigt. Jag ser människor som ljuger för att hålla in sanningen och dom som talar sanningen för att hålla inne lögnen. Jag ser sådana som ingen bryr sig om och sådana som inte bryr sig om någon. Skolor är speciella miljöer för alla är runt ens egna ålder. Atmosfären blir så jämn att den tillslut blir helt rubbad. Vårterminer är så fulla av känslor att de tillslut orsakar hat, tystnad, tomrum och ingen värme alls. Vintrarna är varmare för då behöver vi varandra när vädret sviker. Det är tvärtom, sant. I vintras var det ju trots allt ganska ljuvligt. Kalla hudar och varma hjärtan. Nu är det så kallt inne när värmen finns ute. Fast det kanske är bra att det är så. Vi behöver nog värmen i kylan och tvärtom. Jo.. Okejrå. I Spanien är alla glada. Turkiet likaså. Kent kan inte finnas i Grekland för där är dom för glada. Emo är svenskt. Nordiskt. Sanna mina ord.

Nej nu. Nu ska jag göra té.


Godnatt och ha allt detta i åtanke. Nej skoja, ni behöver inte.

Vet ni vad det bästa med blogg är? Att se Edels kommentarer. Jag menar inte att de andra kommentarerna inte betyder lika mycket det är ju det att Edel kommenterar så himlans ofta och så himlans bra.
Jag kommer nog gråta en skvätt när du stänger ner din blogg. Den är ju så fin. Sabla fin för att vara precis.

Jag är så sjukt oteknisk. Kan inte ens ändra en header.. Stackars mig.

Stjärnor. Jag vill ha denna som header men det går ju inte. Suck på datorer.

Låt oss fly precis som Gil.

Du var känslosvall. Jag var känslokall.

Jag var kall som en isbit för ensam var stark.

I don't eat, I don't sleep. I do nothing but think of you.

Det var fyra dagar sedan jag bloggade sist ser jag... Länge sedan ju. Men nu har jag blogglust (tid)!

Idag har jag gått runt i mina trasiga converse och typ.. längtat. Längtat efter min far som kommer hem imorgon efter en vecka i Las Vegas. Längtat efter att komma hem och träna. Längtat efter ett Greys Anatomy-avsnitt. Jag minns knappt denna dag. Den var betydelselös, förutom det faktum att det gick bra på mitt biologiprov och jag ser en minimummöjlighet att få VG i biologi. Omg säger jag bara. Det vore så grymt att jag skulle börja gråta. Seriöst. Nej förresten.. skoja.

Jag är nog fruktansvärt trött för jag duschade med ena strumpan på och så tog jag kort på det.

Tiden bara rinner och rinner. Jag hinner liksom inte med. Ser alla möjligheter rusa förbi. Som att missa ett tåg, typ så. Du springer längs perrongen och så åker tåget. Med världens fart försvinner det i fjärran. Jobbiga lägen i ett femtonårigt liv. Asså jag är ju bara femton. Inte nära den naturliga döden alls. Det känns så skönt att kunna slösa en timme utan att tänka på att närma sig döden. Men nu började jag visst göra det ändå.. Skit. Attans. Fifaaaaa (n). Sabla otur. Mehe.
Jag är lätt stressad nu för tiden. Och nej det var inte en särskrivning. Iallafall så blir jag så stressad över framtid, nutid och dåtid. Att inte finna trygghet någonstans. Jo, i intet. Där försvinner jag när jag är trött, lycklig, fri och bara jag. Det låter lätt men nu är det så att det är fruktansvärt svårt. Faktiskt.

Lugnt stavas inte lungt, det stavas lugnt och den som stavar fel på det får jag spader på. Vet inte vad spader är så jag kanske får klöver? Eller har det ens med kortspel att göra? Nu har jag klöver, vare sig det är rätt eller ej.
Just det. Lugnt. Kom ihåg det!

Långa inlägg är lite roliga tycker jag. Men de får inte vara för långa och texten för liten. Mina är nog bådadera men det spelar ingen roll för på min Iphone fixas det ändå. Moahaha.

Jag har lagt Krunegård på hyllan nu för ett tag. Han är ju höst och vinter, deprimerande och mörk. Det är Kent också men dom kan man lyssna på ändå. Man kan..
Däremot har jag plockat fram Maggio, Hellström och Karakou. Dom är våriga och varma. Jag vill skutta fram som ett löjligt får när jag lyssnar till dessa härliga artister.
Erik Henebratt är en ny favorit men han är ny så han får inte finnas med på vårlistan. Lyssna på honom om ni vill för ni kommer inte ångra er. Jag vet att det är lite Håkan-style (härmapestyle) men han är bra ä n d å. Sådeså!

Nu ska jag plugga 9 to 5. Halv nio för att vara precis men vem är deeeeeet?

Det här inlägget skrev jag igårkväll och nu på morgonen om ni blir förvirrade...

Vilken dålig kvalite.. du får säga till om du inte ser..

Vi var där. Ingen visste.  Nu i efterhand spelar det inte roll men då och där var det dödsviktigt.

En blogg till? Jag är på. Inte idag nej men när tiden är inne så. Jag har inte en aning om vem som läser min blogg.. Ville bara informera dig om det. Jag äter även mörkmörk choklad.. Det är inte gott men jag inbillar mig det.

Ibland orkar jag bara inte. Jag sitter där och kollar mig själv i spegeln och vill förändra allt men ändå inget. Jag vill färga håret brunt och pierca septum men sekunden efter vill jag inte det. Jag vill bort. Jag vill gå festivaler. Jag vill skriva dikter. Jag vill komma i form. Jag vill inte träna. Jag vill börja jobba. Jag vill så himla mycket. Jag vill lära mig fota. Jag vill plugga. Jag vill vara stolt över mig själv. Just nu känner jag bara ingen ork. Jag är varken nöjd eller inte nöjd. Jag är trött. Jag vill inte vara trött. Jag är trött på folk jag inte känner. Jag är inte trött på mig själv. Tycker jag får göra vad jag känner för. Jag blir irriterad på människor som inte fattar vinken. Jag gör precis vad jag vill. Jag vill inte göra olagliga saker så ni behöver inte oroa er. Jag vill dansa hela nätterna långa men jag vill inte skämmas. Jag vill även måla om hela mitt rum. Det ska bli vitt med massa fula och fina saker överallt. Om inte min mor gillar den ideen sover jag under stjärnorna inatt. Det vore lite najs att försvinna. Borta. Poff. Tillbaka. Jag lyssnar på bra musik, den är vårig och solig. Markus Krunegård får sova lite nu. Han är så ledsen. Jag är glad. Vill gärna behålla den här glädjen. Jag är oftast glad, inte så lätt deprimerad. Däremot dramatisk. Det är roligt att vara jag. Känslokall kan jag inte längre kalla mig själv men jag orkar inte bry mig om andra. Ego. Veronica Maggio var bättre för. Håkan sjunger att han var bättre för men jag kan inte riktigt hålla med. Han är liksom bra hela tiden. Håkan. Åh jag vill gå på hans konsert. Jag vill gå på Maggios också. Jag ska nog gå på båda. Jag vill även gå på Hultsfredsfestivalen. Åh dessa ord förmedlar sommarkänsla. Jag tycker om det men ibland är det lite skrämmande. Tänk på alla betyg. Tänk om jag har sänkt mig? Tänk om alla har höjt sig och plötsligt räcker inte mina medel till? Oj så jobbigt. Fyris skulle suga hästpung. Jag vill bara katte nu. Tänker mig i kattes korridorer. Flummar runt. Cyklar hem. Äter lunch på luthagens livs. Jag kommer sakna årstahallen. Det är sådana minnen. Tio kronorsveckan hela året runt. Kommer tänka på kärlek och små sexor som snattar. Idag åt Johanna (hej) philadelphiaost och baguette med någon. Jag fick flashbacks, ramlade nästan. Mitt nya ord är ramla. Tänk att ramla runt. Som Håkan. Håkan ramlar. Vilket rörigt inlägg. Jag har inte så mycket mer att säga förutom det att jag vill ut men jag vill först dricka kaffe och äta min mörkmörka choklad. Inatt vill jag rymma. Trotsar min trötthet och flyr så tidigt som möjligt. Tror jag gör det. Tar en promenad i gryningen och sätter mig vid åt för att äta en frukost. Dricka ännu mer kaffe. Jag gillar kaffe och jag gillar att babbla. Jag har en orangeheldräkt och den gillar jag också. Satan. Mitt kaffe är kallt. Jag lyssnar på någon konstig låt och den får mig att bli lite smått irriterad. Nu byter jag. Säkert är bra. Vi kommer att dööööö. Aah hon är bra.Nu ska jag lämna detta inlägg och ljuga om att jag ska plugga när jag egentligen ska kolla bloggar och dricka kaffe. Peta någon på sms och lyssna på kunglig musik.
HEJDÅ.

ojojojojojojoj MASSA grymma artister. Vilket skitliv om vi inte får dra. Då får Alf och Lars rädda oss. Jag tycker de verkar ytterst trevliga.. Lite läskigt att de typ har värsta konversationen på våra bloggar.. Våltäktsmansnamn. Lars och Alf. Tillsammans iallafall.

VI MÅSTE ÖVERTALA VÅRA MORAR OCH FARAR: DET VORE SÅ SJUKLIGT GRYYYYYYYYMT! tänk dig oss där. vilken dröm. naturliga.

[email protected]

Folk tömmer sig på känslor. Så olyckligt lyckliga.

Valborg. Supa-skallen-av-sig-helgen. Jag gillar den inte men faktiskt lite. Man kan skylla allt på sitt fyllehuve, även ifall man är nykter som en.. något. Det är lite roligt, nästan som första April fast inte officiellt. Alla ljuger lite den här dagen tror jag. Om hur roligt man har haft det, hur full man blev, hur mycket folk det var osv. Jag vill inte tillhöra generationen av Blogg-bråk och fjortisfyllor. Tråkigt. Raggare vore ju lite roligare. Tänk att vara raggare.. Jag ska nog köpa en Epa-traktor. Halvvägs till bondraggare. Gillare ju.
Min valborg har varit alldeles fri, underbar, rolig och kontrollerad. Inget gick snett. Och det som gick snett blev ju bara roligt.
Jag sov två timmar förra natten. Jag har inte kraschat även om jag drack massa energidryck och proppa mig kakor i mjölk och jordgubbar. Det var så mysigt. Och ingen kunde se oss.
Vi stal en kaffekokare men lämnade tillbaka den på morgonen. Vi hoppade ut genom fönstrena och fångade våra heta rövar på bild. Så heta. Vi hade det lite för roligt helt enkelt. En sådan helg man bara inte glömmer.. Typ så. Jag insåg även att jag kan hjula och att min brun-utan.sol fungerar även ifall den var billig skit från något annat land. Jag har även insett att tjejer har en tendens att bli lite feministiska när de umgås bara tjejer för länge. Det är ju farligt.
Juste. Jag sov på en fårtölj bredvid en väg också. Det var förvånansvärt inte kallt och mysigt. Vi satt där och drack inte kaffe, däremot åt vi russin och nötter. Kollade lite på stjärnorna men somnade rätt så fort. Mysig natt. Mysiga nätter. Varför tog helgen slut?

Ni behöver inte läsa det här inlägget för det var svammel. Notera att jag inte säger att jag inte talar sanning.. Bara att jag svamlar om väldigt ointressanta saker. Typ om mitt liv. Om ett liv. OMELETTLIV. Nu snodde jag ett internskämt. Skåda min dryghet..

Jag känner att det var något mer jag ville säga men jag kommer inte på vad så det får flyga iväg. Jag är trött om ni skulle fundera över varför den här bloggen suger ooch varför jag har en skjorta som jag alltid vill knäppa upp och visa mig. Bara för att knapparna låter så härligt när de knäpps upp. Beroendeframkallande.