rainbows and cows

Det var fyra dagar sedan jag bloggade sist ser jag... Länge sedan ju. Men nu har jag blogglust (tid)!

Idag har jag gått runt i mina trasiga converse och typ.. längtat. Längtat efter min far som kommer hem imorgon efter en vecka i Las Vegas. Längtat efter att komma hem och träna. Längtat efter ett Greys Anatomy-avsnitt. Jag minns knappt denna dag. Den var betydelselös, förutom det faktum att det gick bra på mitt biologiprov och jag ser en minimummöjlighet att få VG i biologi. Omg säger jag bara. Det vore så grymt att jag skulle börja gråta. Seriöst. Nej förresten.. skoja.

Jag är nog fruktansvärt trött för jag duschade med ena strumpan på och så tog jag kort på det.

Tiden bara rinner och rinner. Jag hinner liksom inte med. Ser alla möjligheter rusa förbi. Som att missa ett tåg, typ så. Du springer längs perrongen och så åker tåget. Med världens fart försvinner det i fjärran. Jobbiga lägen i ett femtonårigt liv. Asså jag är ju bara femton. Inte nära den naturliga döden alls. Det känns så skönt att kunna slösa en timme utan att tänka på att närma sig döden. Men nu började jag visst göra det ändå.. Skit. Attans. Fifaaaaa (n). Sabla otur. Mehe.
Jag är lätt stressad nu för tiden. Och nej det var inte en särskrivning. Iallafall så blir jag så stressad över framtid, nutid och dåtid. Att inte finna trygghet någonstans. Jo, i intet. Där försvinner jag när jag är trött, lycklig, fri och bara jag. Det låter lätt men nu är det så att det är fruktansvärt svårt. Faktiskt.

Lugnt stavas inte lungt, det stavas lugnt och den som stavar fel på det får jag spader på. Vet inte vad spader är så jag kanske får klöver? Eller har det ens med kortspel att göra? Nu har jag klöver, vare sig det är rätt eller ej.
Just det. Lugnt. Kom ihåg det!

Långa inlägg är lite roliga tycker jag. Men de får inte vara för långa och texten för liten. Mina är nog bådadera men det spelar ingen roll för på min Iphone fixas det ändå. Moahaha.

Jag har lagt Krunegård på hyllan nu för ett tag. Han är ju höst och vinter, deprimerande och mörk. Det är Kent också men dom kan man lyssna på ändå. Man kan..
Däremot har jag plockat fram Maggio, Hellström och Karakou. Dom är våriga och varma. Jag vill skutta fram som ett löjligt får när jag lyssnar till dessa härliga artister.
Erik Henebratt är en ny favorit men han är ny så han får inte finnas med på vårlistan. Lyssna på honom om ni vill för ni kommer inte ångra er. Jag vet att det är lite Håkan-style (härmapestyle) men han är bra ä n d å. Sådeså!

Nu ska jag plugga 9 to 5. Halv nio för att vara precis men vem är deeeeeet?

Det här inlägget skrev jag igårkväll och nu på morgonen om ni blir förvirrade...